GA den 13 april -67:

Rederi Pilen, som helt övertagits av Bengt-Olof Lindgren kommer att bli ett familjeaktiebolag och har numera Storugns som hemort efter att tidigare tillhört Kappelshamn. Hr Bengt-Olof Lindgren satsar nu på Kappelshamnsviken som bunkringsplats för både passerande och gästande båtar och har redan haft flera annonser inne i tyska och finska tidningar för att få kontakt med fartyg som passerar viken och som behöver bunkras.

– Vi har byggt om rederiets tankbåt till bunkrings båt och har även en bärgningsbåt, som snart sätts in i uppdrag bl.a. vid Ar, omtalar Bengt-Olof Lindgren.

Detta blev nu under en period då ”Piltank” blev grå och trä däcket på ”Pilen” läckte in mer och mer vatten, däcket var nämligen uppruttet helt enkelt. Och med detta så kom det ett nära samarbete med en smidesverkstad från södra delen av ön. Dels med dykeriverksamhet men även till svets och varvsverksamhet i Roneham hamnen på syd östra delen av Gotland. Där fanns det även en kamrat som jobbade med rör och vatten. Men hade som fritids sysselsättning att just dyka var nummer ett.

Vid marinvarvet arbetade en ingenjör vid namn Torkel Blom, han och Bengt-Olof fann varandra och Torkel gjorde ett förslag på ombyggnad av ”Pilen” till en kostnad som låg långt över vad Rederiet kunde få fram utan hjälp från någon finansiär. Marinvarvet var villigt att ställa upp men hade då som krav att även maskin skulle bytas ut mot en Scania 250 hk. Allt detta framarbetades och Sjöfartsverket fick alla sina ritningar och godkände dessa. Med andra ord var det bara att sätta igång framöver. ”Pilen” jobbade på i hamnarna med olika farleds arbeten och KA 3 hyrde in både dykare och ”Pilen” för arbeten i mineringar i småhamnarna runt ön. ”Piltank” fick också ökade uppdrag så nu gick det inte att klara på tre man längre. Det gick ju åt bemanning till varje båt och ibland upp till 3 – 4 man för att komma runt alla arbeten som kom in under sommaren och hösten. Skepparen från ”Ostkust” blev anställd på ”Piltank” plus en matros. Charles plus Helge körde ”Pilen” och Bengt-Olof sålde bunker och uppdrag. Även sådana uppdrag som kanske inte sågs med så blida ögon från vissa lotsar, det gällde i första hand att åka runt med personbil och vara behjälplig med att sköta förtöjningarna för fartygen i hamnarna. De flesta utan den stora hamnen i Visby. Neptunbolaget använde sig av Bengt-Olof vid bärgningsuppdrag av alla möjliga saker allt från fartyg till hela stora massavedupplag i timmermagasin liggande i någon vik som sjönk medan virket väntade på att deras stora pråmar skulle komma att lasta dem ur havet för vidare transport. Han lotsade ”Hermes” in i viken med mudderverket Skåne med alla pråmar som tillhörde arbetslaget deras.

M/S ”Svea Reuter” som under tre månader legat på snedden på en slip i Gävle började på tisdagen lyftas upp av en jätte kran.

Ett annat exempel till uppdrag som Bengt-Olof fick vara med om:

Tanker ”rätas upp”

   I drygt tre månader har tankfartyget ”Svea Reuter” legat och blockerat en slip vid Gävle varv. Då fartyget, som är på 1755 dwt skulle tas in för en smärre reparation, spårade slipvagnen ur och lät sig icke rubbas. På tisdagen kom den tyska jätte kranen ”Magnus 2” till Gävle för att försöka att lyfta ”Svea Reuter” ut i vattnet igen. Det är bärgningspersonal från Neptunbolaget Sverige och det tyska bolaget Ulrich Harms. Rederi Pilen från Gotland bistår också med specialister för ändamålet.

Då ekipaget spårade ur, blev ”Svea Reuter” liggande med akterpartiet i vattnet och resten av skrovet på torra land.

Varvet och redaren har gjort kännbara förluster. Vem som skall betala kalaset är ännu inte uppgjort.

Man hade vid Gävle varv stora förhoppningar om att vara färdig med lyftet av ”Svea Reuter” sent på tisdagskvällen. Arbetet gick utan större komplikationer. Anledningen till att ”Svea Reuter” fastnade på slipen vet man ännu inget om. Det får man klarhet i då båten lyfts undan. (DN, Uppsala).

Kommentar:

Slipvagnen hade helt enkelt spårat ut och slipersen som rälsen låg på var ju helt upprutten, varför spåret helt enkelt hade tippat i kull. ”Magnus 2” lyfte, arbetslaget från Neptun/Pilen låste fast rälsen med ett par tvärbalkar, det tog ett par timmar, sen backade ”Magnus II” ut från slipen mot farleden ”Svea Reuter” följde snällt med ut i vattnet, i det element som hon hörde hemma i. Det blev ytterligare ett besök efter detta på Neptunbolagets huvudkontor innan hemfärden till Gotland.  Det gick någon vecka i det vanliga jobbet där hemma i viken och hamnarna.